Kategori:Psykisk ohälsa

Det gick för långt

Hej hörrni! 🙌🏼

Jag mår i dagsläget otroligt mycket bättre än om man jämför med det senaste halvåret. (eller senaste 9 åren ca)

Jag kom till en insikt - att såhär kan det inte fortsätta. Jag vill ha en framtid, jag vill klara skolan för att sedan komma ut och jobba. Jag vill flytta hemifrån, jag vill bilda en egen familj, jag vill skaffa körkort, jag vill ha ett liv.

Just senaste månaderna har varit minst sagt kaotiska, och det nådde till en punkt där jag inte klarade mer. Min kropp stängde av.
(detta tillstånd skrev jag lite om i förrförra inlägget)
Läkarna och min terapeut vet inte vad det var, men det innehöll tydligt psykotiska drag men tolkas för tillfället som en återhämtningsfas. Detta tillståndet hamnade jag i tre gånger vid olika tillfällen. Varade mellan 1-2 veckor ca.

De senaste månaderna har också inneburit en fruktansvärd massa självdestruktivitet på alla möjliga sätt.
Ambulansräkningarna har nästan forsat ner i brevlådan, blåljusen har blinkat, polisen har kommit, jag låg på akuten mer än en gång/vecka emellanåt. Dropp, stygn, övervak, EKG-tillsyn, dricka kol, rymningsförsök, inlåsning på psykakuten, mobila teamet, minst sagt skärrade föräldrar, oroliga syskon och en väldigt stark oro från psykiatrins och somatiska vårdens sida.
Behandlingshem och inläggningar kom på tal flera gånger & ett stort frågetecken kring om jag ens skulle få uppleva min 20-årsdag.

K a o s .

Men, jag lever! Och jag lyfter huvudet högt och från och med nu är det noll självskada i den mån jag klarar av som gäller, jag har rutiner som jag sköter, jag gömmer inte undan tabletter, jag har tagit upp skolan igen, jag är otroligt motiverad, kämpar med den sista glöd jag har kvar, osv...

<— Från det ena till det andra —>
En trasig tjej, nerdrogad och onykter på akuten med noll glädje för livet - till en tjej med efterlängtad kämparglöd och en vilja att må bra.

Gillar

Kommentarer

Astrid,
Hoppas du kan vända det nu!
lillaego.blogspot.com